Grannländer åldersbedömer flyktingungdomar
Det är stora skillnader mellan Sverige och andra nordiska länder vad gäller medicinska åldersbedömningar av ensamkommande flyktingungdomar.
I grannländerna åldersbedöms en långt större andel och det är också fler av de ensamkommande som bedöms som icke minderåriga.
Det visar statistik som Ekot tagit fram från de olika ländernas migrationsmyndigheter.
Vi har jämfört siffrorna för 2014 i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Av dem framgår att det gjordes en medicinsk åldersbedömning på var tredje ensamkommande i Danmark och Finland. I Norge skedde det på tre av fyra ungdomar.
Enligt Migrationsverkets årsredovisning genomfördes 208 medicinska åldersbedömningar eller åldersutredningar under förra året vilket innebär att tre av hundra ensamkommande fick sin ålder bedömd med medicinska metoder.
Och i grannländerna är det också betydligt fler än i Sverige som bedöms vara äldre än 18 år. I Norge klassades var tredje ensamkommande som sannolikt vuxen, i Danmark var fjärde och i Finland var femte. I Sverige var det 1 av 20 som fick sin ålder justerad från barn till vuxen.
Samtidigt kom långt fler ensamkommande till Sverige än till grannländerna. Finland tog emot 197, Danmark 818 och Norge 1204. De 7049 som sökte asyl i Sverige var alltså mer än tre gånger så många som i grannländerna tillsammans.
Skälet till att så få åldersbedömningar har skett i Sverige är att svenska läkare är tveksamma till de metoder som används, eftersom de menar att felmarginalen är för stor. Men de är också kritiska till hur resultaten har tolkats av Migrationsverket.
Barnläkaren Anders Hjern är en av dem som varit mest kritiska.
– Vi har en lång erfarenhet av att Migrationsverket tolkar de här resultaten på ett väldigt bokstavligt sätt, att man helt enkelt saknar den kompetens som behövs för att göra en korrekt bedömning av de här.
I grannländerna har inte kritik från läkare fått samma genomslag som i Sverige. Niels Lynnerup, professor vid Rättsmedicinska institutet i Köpenhamn är den som ansvarar för de medicinska åldersbedömningarna i Danmark.
Enligt honom är metoden säker om man tar hänsyn till att den inte är exakt. Han menar också att det finns gott om vetenskapliga undersökningar där metoderna har testats och bedömts.
– Man kan konstatera att det finns väldigt många vetenskapliga undersökningar där man testar och diskuterar de här metoderna, säger Niels Lynnerup.
FAKTARUTA ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR 2014:
Till Norge kom 1204 ensamkommande. Av dessa genomgick 76 procent en medicinsk åldersbedömning och 34 procent bedömdes vara över 18 år
Till Finland kom 197 ensamkommande, 36 procent ålderbedömdes och 20 procent bedömdes vara över 18 år.
Till Danmark kom 818 ensamkommande, 35 procent åldersbedömdes och 25 procent befanns vara över 18 år.
Till Sverige kom 7049 ensamkommande, 3 procent åldersbedömdes med medicinska metoder och sammanlagt 5 procent bedömdes vara över 18 år. Några fick således sin ålder justerad av andra skäl.
KÄLLA: Svenska Migrationsverket, Danska udlaenningsstyrelsen, Norska Utlendingsdirektoratet, Finska Migrationsverket.