Professor: Stockholm kan nå flockimmunitet i maj

Tom Britton drog slutsatsen att Sverige skulle nå toppen av viruspridningen i april redan för två veckor sedan.

Då gjorde han en snabbare beräkning, men denna gång har Stockholmsprofessorn genomfört en utförlig studie, som är färdig men ännu inte granskad.

– Den dagen då flest smittades inträffade ganska nyligen, enligt min bedömning. Kanske för fem dagar sedan, säger Britton, professor i matematisk statistisk vid Stockholms universitet, till SvD.

Han bedömer att omkring en tredjedel av huvudstadsborna bär eller har burit på viruset i dag, och att flockimmunitet – då runt 60 procent är sjuka eller har blivit immuna – uppnås i maj.

– Om en månad är vi på kanske runt 50 procent. Men det är ingen knivskarp gräns. När hälften av invånarna har eller har haft viruset blir spridningen långsammare.

Tom Britton utgår från att de som blir sjuka söker vård efter i genomsnitt 10 dagar, och att dödsfallen inträffar runt 20 dagar efter insjuknandet. Det innebär att dödsfallen och antalet inskrivna patienter kan fortsätta att öka ett tag framöver. Men enligt Region Stockholm söker redan nu färre och färre nya personer vård för covid-19.

– Vi har inte sett en exponentiell ökning, utan ökningen har minskat. Därför har vi hoppats att vi har nått en “peak”, sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i regionen, till SvD i fredags.

Släpper man på åtgärderna går reproduktionstalet upp igen.

Tom Britton utgår från flera olika scenarier med olika strikta smittskyddsåtgärder i sina beräkningar. Scenarierna skiljer sig åt på så vis att spridningen bedöms gå fortare med färre insatser mot smittan. Enligt den kurva som Tom Britton tror är mest sannolik smittar varje virusbärande person i snitt omkring 1,6 personer när spridningen var som störst, alltså när kurvan var som brantast.

Reproduktionssiffran påverkas av hur rekommendationerna efterlevs. Om stockholmarna börjar leva som vanligt igen kan spridningen ta ny fart. Rörelseinformation som Telia tagit fram åt SvD visar att antalet stockholmare som tar sig till centrala staden ökar igen, vilket innebär att spridningen riskerar att öka.

– Släpper man på åtgärderna går reproduktionstalet upp igen. Men om regeringen skulle införa en ”lock down” nu så skulle det ju påverka spridningen i andra riktningen, säger han.

Spridningen påverkas även av hur många som redan har varit sjuka. Ju fler som har blivit immuna, desto svårare får viruset att sprida sig. Kurvan vänder när reproduktionstalet är lägre än 1, vilket Britton alltså bedömer nyligen har inträffat i Stockholm.

– Alltså när immuniteten i kombination med de preventiva åtgärderna gör att varje person smittar färre än en person i snitt.

Många prognostiseringar har gjorts för att förutsäga epidemins gång och vårdbehovet i olika länder och regioner. Men alla av dem, inklusive Tom Brittons, innehåller flera osäkra variabler.

Utöver reproduktionstakten är en osäkerhet mörkertalet, alltså hur många som bär på viruset men som aldrig testas eller visar upp svårare symtom. I sina beräkningar använder Tom Britton sig av dödstal.

Han utgår från antalet döda i sjukdomen, och med ett fast mått för dödligheten i virussjukdomen får han en uppskattning av hur många som sammanlagt är smittade. I studien förutsätter han en dödlighet på 0,3 procent, grundat i internationell forskning.

– Om man varierar dödligheten lite grann så får inte det jättestor inverkan på prognosen. Jag har inte använt mig av antalet inrapporterade fall, eftersom det har lite med antalet smittade att göra.

Dödligheten i covid-19 är fortfarande osäker, vilket beror på att ingen vet hur många som burit på viruset utan att veta om det. Om mörkertalet är högre blir dödligheten lägre.

För att ta reda på mörkertalet har studier av immunitet, så kallade antikroppsstudier, gjorts på flera håll i världen. En ännu icke granskad, nysläppt sådan undersökning från Santa Clara i USA visar att uppskattningsvis 48 000 personer i området har haft viruset – mot strax över 1 000 testade.

Jag har inte koll på läget i andra delar av landet, men gissningsvis kommer flockimmuniteten i sommaren eller i en andra våg efter sommaren.

En annan studie, från Boston, visar att av 200 slumpvis utvalda personer i den östamerikanska storstaden bar en tredjedel på viruset. Många av personerna hade inga eller få symtom, skriver The Boston Globe.

Men även om Brittons prognoser kan verka lugnande, så betyder det inte att epidemin har lagt sig i Sverige i maj. Han har bara studerat läget i Stockholm, och resten av landet har inte haft samma spridning. På de flesta håll kan flockimmuniteten vara längre bort.

– Jag har inte koll på läget i andra delar av landet, men gissningsvis kommer flockimmuniteten i sommaren eller i en andra våg efter sommaren, om det är så att viruset sprider sig sämre när det är varmt, säger Tom Britton.

Statsepidemiolog Anders Tegnell har tidigare uttryckt sig positivt till Tom Brittons prognoser, och till TV4 säger han att Brittons senaste uppskattning mycket väl kan stämma.

– Vi ligger på samma bedömningar som han, säger Tegnell.