Wikipedia:Olayama
Fa'anö zura si bohou
Halö templat zura si faudu ba Formulir wanura
Moguna inspirasi? So gangolifa zura sinangea mu'a'asogö ba da'a. Baero da'ö so göi ngawalö zura si lö tesöndra ba da'a.
Sura amilita
Ernst Ludwig Denninger no samösa falito Protestan moroi ba Jerman si möi mamazaewe Taromali Lowalangi ba Danö Niha. Ba hiza tehöngö göi ia me ya'ia zi oföna sibai mangali Duria Somuso Dödö nisura Luka ba li Niha, heŵa'ae lö la'oguna'ö ia niha.
Denninger no göi falito [Protestan]] si föföna sibai mame'e fombayaigöidanö khö Nono Niha. Terou dödönia we'amöi ba Danö Niha aefa falukha ia khö Ndraono Niha si so ba Padang.
Aefa halöŵönia ba Danö Niha, mangawuli Denninger ba Jerman ba lö ara aefa da'ö iröi gulidanö. Tola lamane wa ya'ia andre falito Protestan si oföna sibai molohe Turia Somuso Dödö ba Danö Niha. (Baso dohu-tohunia)Gambara amilita
Ati-ati ndra alawe me föna ba Danö Niha. Abua ira ma'ifu irege idöni tou wiso ndra alawe ba itugu ebua dögi gati-ati.
Hadia ö'ila?
Hadia ö'ila
- wa töi Niha Keriso awena labe'e ia töi zolohi khö Yesu ba Antiokia?
- wa fehede Keriso nifakhai furi döi Yesu no sambua fehede ba li Yunani χριστός (christos), eluahania nibayoini? To'ölö labayoini samösa niha faoma fanikha ba ginötö lafa'ele'ö ia föna niha sato tobali razo. Fehede christos samösa no famo'eluaha wehede moroi ba li Ibrani משיח (mashiakh), sondrugi ya'ita sanörö li Arab المسيح (al-masih).
- wa fanötöi döfi Masehi ba li Indonesia eluahania döfi Keriso? Fangerai döfi ni'oguna'ö ba zi oya negara ba gulidanö no fangerai döfi Paus Gregorius, ni'erai moroi ba döfi wa'atumbu Yesu. Na taŵa'ö döfi andre 2024, eluahania no 2024 fakhe ia i'otarai wa'atumbu Yesu.
Salua föna
Da'a tou ngawalö zalua föna ba mbaŵa si öfa:
- 2001 tobali Imlek ngaluo wolombase fakultatif (ni'etu'ö Abdurrahman Wahid)
- 1981 iforoma'ö Xerox lala wangöhöndrögö hadia ia ba zandrela komputer ba labe döinia te'u (mouse) börö me hulö de'u oroma ia ba dete meza
- 1979 tobali Iran Republik Islam, sambua negara nifatörö ndra sololohe ba agama (teokrasi). Ayatollah Ruhollah Khomeini tobali hörö negara
- 1972 ofeta Apollo 16 ba mbaŵa
- 1968 tebunu Martin Luther King, Jr. ba Memphis, Tennessee, AS, ba ginötö idönia'ö demonstrasi wolaŵa gaji side-ide ndra sohalöŵö
- 1961 Yuri Gagarin tobali niha si föföna sibai si möi baero mbanua yaŵa
- 1955 tebörögö Konferensi Asia Afrika ba Bandung
- 1948 tefasindro WHO
- 1930 tefasindro PSSI
- 1922 Josef Stalin tobali Sekretaris Jenderal Partai Komunis Uni Soviet si föföna
- 1896 Olimpiade modern si föföna tefalua ba Athena
- 1815 mamoka Hili Tambora, Sumbawa, tobali famoka hili fondrege zebua ba gulidanö. Börö wamokai andre itörö ulidanö ma'asagörö fa'okafu
- 1795 Perancis mangoguna'ö meter tobali fangerai wa'anau
- 1912 tebua göfa Titanic moroi ba Southampton, Inggris ba ba dalu lala ahöndrö ia ba Newfoundland
- 1894 film komersial si föföna te'oroma'ö ba New York
Halöŵö bö'ö Wikimedia
Wikipedia andre no nihönagö Wikimedia Foundation, sambua amaota si lö mangalui hare. Baero ba Li Niha so na sa Wikipedia ba Li Indonesia ba ba ngawalö li bö'ö ba Indonesia simane: Aceh, Bali, Banjar, Banyumasan, Bugis, Gorontalo, Jawa, Madura, Melayu, Minangkabau, Sunda, ba Tetun.
Baero Wikipedia ba so göi na sa proyek tanö bö'ö multi-bahasa khö Wikimedia Foundation:
Commons
Girö-girö media
|
Wiktionary
Kamus
|
Wikisource
Ngawalö gumbu
|
Wikinews
Ngawalö duria
|
|||||||
Wikibooks
Ngawalö mbuku
|
Wikiquote
Ngawalö gamaedola
|
Wikispecies
Ngawalö spesies
|
Wikiversity
Ngawalö wamomaha
|
|||||||
Wikivoyage
Ngawalö wanörö
|
Wikidata
Wikidata
|
Meta-Wiki
Koordinasi Wikimedia
|
MediaWiki
Software Wiki
|