Wikipedia

Nils Gabriel Djurklou

svensk arkeolog

Nils Gabriel Djurklou, född 24 juli 1829 på Sörby i Norrbyås socken, Närke, död 31 mars 1904 i Örebro, var en svensk friherre, arkeolog, kammarherre och folklivsforskare. Han har bland annat uppmärksammats för sitt flertal publicerade böcker om folkliv i Sverige.

Nils Gabriel Djurklou
Född 24 juli 1829[1]
Norrbyås församling[1], Sverige
Död 31 mars 1904[1] (74 år)
Örebro församling[1], Sverige
Medborgare i Sverige
Utbildad vid Uppsala universitet, kansliexamen,
Sysselsättning Författare[1], etnolog, historiker, arkeolog, kammarherre
Maka Hedvig von Hennings
(g. 1863–1904, personens död)[2]
Barn Carl Gustaf Nils Djurklou (f. 1864)
Elsa Djurklou (f. 1883)
Föräldrar Gabriel Djurklou
Christina Maria Silfverschiöld
Utmärkelser
Kommendör av 1. klass av Vasaorden (1887)[2]
Redigera Wikidata

Djurklou är även känd som grundare av Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen 1856, vad som senare skulle bli Örebro läns museum. Vidare var han tillsammans med Gustaf August Coyet drivande i arbetet med sjösänkningsprojekt Hjälmarsänkningen under andra halvan av 1800-talet.

Släkt- och familjebakgrund redigera

Nils Gabriel föddes på Sörby säteri, Närke, i en barnaskara om fem – fyra äldre systrar – som son till kaptenen friherre Gabriel Djurklou och friherrinnan Christina Maria Silfverschiöld,[3] dotter till major Nils Silfverschiöld och Anna Margareta Alströmer född i adelsätten Alströmer. Han tillhörde den friherrliga ätten Djurklou. Djurklou studerade vid Uppsala universitet,[4] där han 1854 avlade kansliexamen.[5]

Djurklou gifte sig 1863 på Lundsgård med Hedvig Natalia von Hennigs född i adelsätten von Hennings (1843–1928), dotter till Karl Gustaf von Hennings och Jakobina Lovisa Natalia Berch.[3] I äktenskapet med von Hennings föddes flera barn. Bland vilka märks militären Nils och dottern Elsa som var gift med skriftställaren Nils Aschan.

Författarskap redigera

Se även: Nils Gabriel Djurklou § Bibliografi

Djurklou är även känd för sina böcker: Ur Nerikes folkspråk och folklif (1860; nya upplagor 1956 och 1978), Från Vermlands finnskogar (1873), Unnarsboarnes seder och lif (1874; ny upplaga 1964) om Södra Unnaryds socken i Småland, Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål (1883), illustrerad av Carl Larsson, Lifvet i Kinds härad i Vestergötland i början af sjuttonde århundradet (1885). 1869 fick Djurklou i uppdrag att inventera fornlämningar i södra delarna av Sjuhäradsbygden.

Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen redigera

Huvudartikel: Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen

Djurklou grundade, och tog initiativet till bildandet av Föreningen för Nerikes folkspråk och fornminnen 1856,[3] den äldsta provinsföreningen för fornminnesvård, museiverksamhet, dialektforskning och hans initiativ blev förebildligt över hela landet.[6] Den förra anses vara föregångare till Örebro läns museum.

Hjälmarsänkningen redigera

 
Sänkningen av Hyndevadsån i början av 1880-talet.
Huvudartikel: Hjälmarsänkningen

Djurklou var även verksam på ett helt annat område: från 19 års ålder var han drivande kraft, tillsammans med Gustaf August Coyet, i det stora projektet att sänka sjöarna Hjälmaren och Kvismaren i Närke för att utvinna 27 000 hektar åkermark.

Hans morfar, Nils Silfverschiöld, hade redan under början av 1800-talet uttryckt stöd för jordbrukares rätt till utökade jordbruksmarker. Sjösänkningsprojektet var det största i sitt slag som genomförts i Sverige.

Sjöarnas höga vattenstånd ansågs ha orsakat stor skadegörelse och vara ett hot mot lantbruket.

Sjösänkningsarbetet utfördes 1878–1887.

Ledamoten redigera

Han var stiftande ledamot av Nordiska oldskriftsselskabet i Köpenhamn 1875, blev korresponderade ledamot av Vitterhetsakademien 1862, och från 1872 arbetande ledamot,[7] ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1873, av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1882, hedersledamot av Södermanlands-Nerikes nation 1887, av Lantbruksakademien 1888.

Död och eftermäle redigera

 
Djurklou-monumentet i Odensbacken, avtäckt 1909.

Djurklou avled den 31 mars 1904 och begravdes vid Norrbyås kyrka,[8] i hans födelsesocken, Norrbyås socken.

Djurklou har som kulturhistoriker fått en väg, Djurklouvägen, uppkallad efter sig i stadsdelen Smedslätten i Bromma, väster om Stockholm. Då man 1924 namngav vägarna i Smedslätten och fick många sina kategorinamn från sagovärlden. Djurklou utgav 1883 bland annat "Sagor och äventyr berättade på svenska landsmål".[9]

Bibliografi redigera

 
Unnarsboarnes seder och lif efter Lasses i Lassaberg anteckningar, 1874.
  • Några ord om svenska landskapsmålen vid Nerikes prest- och lärare-förenings sammankomst den 7 juni 1856. Örebro: Lindh. 1856. Libris 1209697 
  • Ur Nerikes folkspråk och folklif : anteckningar utgifne till fornvänners ledning. Örebro: Lindh. 1860. Libris 379759 
  • Hjelmaresänknings-frågan förr och nu. Örebro. 1863. Libris 2617749 
  • Om svensk fornforskning och Kongl. Maj:ts nådiga förordning af den 29 november 1867. Örebro  : b Abr. Bohlin. 1872. Libris 1580154 
  • Om vapentaget : såsom laglig bekräftelseform i Sverige. Stockholm. 1872. Libris 17502028 
  • Från Vermlands finnskogar. Land och folk. [Stockholm]. 1873. Libris 1283236 
  • Hvad den privata fornforskningen väntar af 1873 års riksdag. Stockholm. 1873. Libris 1580153 
  • Unnarsboarnas seder och lif efter Lasses i Lassaberg anteckningar. Unnaryd. 1874. Libris 1233547  Illustrerad av Adelaide Årman.
  • Bidrag till svenska adelns historia. Stockholm. 1876. Libris 2617747 
  • Hjelmaresänknings-frågan i sitt sista skede. Örebro: Rohloffs bokh. 1876. Libris 1596394 
  • Bidrag till svenska frälsets historia under medeltiden. 1-3. Historiskt bibliotek, 99-0432296-1. Stockholm: Norstedt. 1878-1891. Libris 1964828 
  • Om Göran Månsson till Bolmsnäs jordebok : några bidrag till Stjerneättens historia. Stockholm. 1879. Libris 2617752 
  • Sagor och äfventyr berättade på svenska landsmål / med illustrationer af Carl Larsson. Stockholm: Fritze. 1883. Libris 910037. https://runeberg.org/dgsagor  - Ny upplaga med illustrationer av Bo Vilsson. Örebro 1935 ; Annan utgåva: Sagor och äventyr : från närkes- och värmlandsmål till vanligt talspråk överflyttade. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 1632565  ; Norsk översättning 1887 ; Engelsk översättning 1901.
  • Lifvet i Kinds härad i Västergötland i början af sjuttonde århundradet : anteckningar ur häradets domböcker. Bidrag till vår odlings häfder, 99-1733503-X ; 4. Stockholm. 1885. Libris 423299 
  • "Den onde" i folktron. Stockholm. 1892. Libris 2617748 
  • Skämte- och fägnespel. [Haag]. 1893. Libris 13615477 
  • Jöns Gerekesson ärkebiskop i Uppsala 1408 - 1421 : kulturbild från konung Eriks af Pommern dagar. <S.l.>. 1894. Libris 2617750 
  • Om annuiteten å Hjelmarens och Qvismarens sjösängsbolags statslån i dess förhållande till olika jordegare. Örebro. 1894. Libris 2617751 
  • Om vedernamn och känningsnamn i äldre och nyare tider : föredrag vid Svenska Fornminnesföreningens möte i Lund 1893. [Stockholm]. 1894. Libris 2617755 
  • Öfverste Nils Djurklows egenhändiga lefnadsteckning / meddelad af G. Djurklou. [Stockholm]. 1894. Libris 2617979 * Sänkningen af sjöarne Hjälmaren och Qvismaren : historisk framställning. Örebro. 1902. Libris 2617759 
  • Lasse min dräng. Stockholm: Norstedt. 1913. Libris 1632564 
  • Bidrag till Wermlands antiqvariska topografi. [Karlstad]: [Värmlands museum]. 1954-1956. Libris 1800051 
  • Också en fornforskare. [Skara]: [Bergers bokh. (distr.)]. 1967. Libris 879305 

Uppsatser i tidskrifter och kalendrar redigera

  • Folklifsbilder. Småplock ur en fornväns anteckningar. 1. Flytande bostad i Fryksdalen, ett bidrag till våra kommunallagars historia (Förr och nu, Bd 5, 1874).
  • Svenska sagor i svenskt landsmål (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, Bd 2, 1873—74).
  • Sagor i svenska landsmål. 1. Askpöten. 2. Gumma å fisken. 3. Fanten å käringa (Nu, Årg. 1, 1874—75). 4. Den listige drängen (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Skolsånger och skolstryk i forna dagar (Nu, Årg. 1, 1874—75).
  • Svenska folksägner. 1. Knall och Tore. 2. Bonden och skogsnuan. 3. Erik Räf. 4. Trollen i Himmelsberget. 5. Jätten vid Skåle (Nu, Årg. 1, 1874—75).
  • Ur Stackeds häfder (Nu, Årg. 1, 1874—75).
  • Ett vitnesmål. Folklifsbild från Närike (Nu, Årg. 1, 1874—75).
  • Tvenne spelmän. Teckning ur folklifvet (Svenska familj-journalen, Bd 14, 1875).
  • Ett besök på Rautakylä (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Ett finnskogens vidunder [Passa-Lars] (Svenska familj-journalen, Bd 15, 1876).
  • Fornlemningarna vid Mölneby i Vestergötland (HA Månadsblad, Årg. 5, 1876).
  • Min första skjutsfärd (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Också en fornforskare (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Till och från gästabudet. Hågkomster af en gammal »Närikes-trall» (Nu, Årg. 2, 1876).
  • Om namn och känningsnamn hos allmogen (Svenska familj-journalen, Bd 15, 1876).
  • Strödda anteckningar om Kinds härad i Vestergötland i äldre tider (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, Bd 3, 1875—77).
  • Huruledes magister Andreas Jonse Busemontanus fick Törnekulla gäll, och huru han der gjorde sitt inträde (Nu, Årg. 3, 1877).
  • Mäster Konstig (Nu, Årg. 3, 1877).
  • Stenmannen. Folksaga från Närcke (Nornan, Årg. 5, 1878).
  • Ett besök i Bollebygd (Sverige. Fosterländska bilder, 1877—78, s. 60—64).
  • Gubben å gumma, som gjole arbetsbyte. Skämtesaga från Närike (Förr och nu, Bd 9, 1878).
  • Om vitnesmål och testaments-bekräftelse på död mans graf (Historiskt bibliotek, D. 5, 1878).
  • Allt hva' ja' har, allt hva' ja' har! Skämtesaga från Nerike. (Svenska familj-journalen, Bd 18, 1879).
  • Om Göran Månssons till Bolmsnäs jordebok. Några bidrag till Stjerneättens historia (HA Handl., D. 28, 1885—1925).
  • Sankte Per som jordbrukare. Saga från Vermland (Nornan, Årg. 6, 1879).
  • Om svenska ortnamn, stälda i samband med historiska ock kamerala forskningar. Föredrag (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen, Bd 1, 1879—81).
  • Lärdom ä bra men lagum ä likast (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen, Bd 1, 1879—81).
  • Ytterligare rörande grafundersökningarna vid Tormansbol och Slottsbrosundet (HA Månadsblad, 1880).
  • Om vattenafledningar. Trenne uppsatser. 1. Erinringar vid lagberedningens utkast till författning angående torrläggning af jord. 2. Om invallningar till jords fredande mot öfversvämning. 3. Om nytt skifte ä fördränkt mark, som genom *torrläggning göres odlingsbar (Örebro läns kungl. hushållnings-sällskaps qvartals-skrift, 1881, H. 4).
  • Nerike (Vårt land. En skildring i ord och bild, [1884—] 1888).
  • Herr Jens och herr Nils (Kalender för alla 1886).
  • Kostnaderna för Hjelmarens och Qvismarens sänkning (Svenska mosskulturföreningens tidskrift, Årg. 4, 1890).
  • Om vården af våra specialarkiv (Stockholms dagblad 16 maj 1891; anon.).
  • Folklifsbilder. 1. Huru Stenstorpa-Brita fick veta hvad Kallepojken skulle göra med potatisen. 2. Värre och värst (Vintergatan, Årg. 3, 1896).
  • Några ord om våra folksagor. Föredrag... (Meddelanden från Nerikes fornminnesförening, 1, 1896).
  • Landtbruket i Nerike. för 50 år sedan. Efter ett föredrag .. . (Örebro läns kongliga hushållnings-sällskaps qvartals-skrift, 1901, H. 3).
  • Hvem var »Staffan stalledräng» ? Ett bidrag till lösningen af denna fråga (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, Bd 11, [1900—] 1902).
  • Antikvarisk resa i Östbo, Västbo och Mo härader sommaren 1870 (Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening, 8, 1926; 10, 1932; 11, 1938).
  • Djurklou var tillfällig medarbetare i Örebro tidning, Nerikes allehanda, Göteborgs handels- och sjöfartstidning, Aftonbladet, Svenska tidningen, Nya dagligt allehanda med flera.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Nils Gabriel Djurklou, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Djurklou nr 234, Adelsvapen-Wiki, läs online, läst: 31 juli 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] ”Nils Gabriel Djurklou”. sok.riksarkivet.se. Riksarkivet (Sverige). https://sok.riksarkivet.se/sbl/Mobil/Artikel/17568. Läst 24 oktober 2022. 
  4. ^ ”KARTLÄGGNING: Mannen som sänkte Hjälmaren”. Nerikes Allehanda. 29 oktober 2021. https://www.na.se/2021-10-29/kartlaggning-mannen-som-sankte-hjalmaren. Läst 1 juni 2022. 
  5. ^ ”Djurklou nr 234 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Djurklou_nr_234#TAB_4. Läst 1 juni 2022. 
  6. ^ ”museetshistoria - Örebro läns museum”. www.olm.se. https://www.olm.se/om-museet/museets-historia.html. Läst 24 oktober 2022. 
  7. ^ ”Djurklou, Nils Gabriel”. Kungliga Vitterhetsakademien. https://www.vitterhetsakademien.se/ledamoter/ledamoter/djurklou-nils-gabriel.html. Läst 1 juni 2022. 
  8. ^ ”Nu renoveras Djurklous släktgrav: ”Den galne baronen””. Nerikes Allehanda. 29 oktober 2021. https://www.na.se/2021-10-29/nu-renoveras-djurklous-slaktgrav-den-galne-baronen. 
  9. ^ Stockholms gatunamn, 1992, sidan 568. ISBN 91-7031-042-4.

Vidare läsning redigera

  • Berg, Gösta, "Gabriel Djurklou som folkslivsforskare." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1956.
  • Djurklou,Elsa, "Gabriel Djurklou i hemmet." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1961.
  • Dahlman, P.R., "Om Nils Gabriel Djurklous boksamling och dess öde." Samfundet Örebro stads- och länsbiblioteks vänner. Meddelanden 1933.
  • Hildebrand, Bengt, "Gabriel Djurklou som genealog och historisk forskare." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1958.
  • Hultgren, Sven O (1994). ”Kärleken till folk och fosterland : Gabriel Djurklou och 1800-talets dialektforskning  : en presentation av Lars Sellbergs avhandling”. Språk och stil (1992) (Uppsala  : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 1992-) 1993 (3),: sid. [187]-204. ISSN 1101-1165. ISSN 1101-1165 ISSN 1101-1165.  Libris 8194276
  • Insulander, Britt-Marie (1992). ”Nils Gabriel Djurklou”. Per Arvid Säve och hans samtida / [redaktionsgrupp : Sven-Olof Lindquist, Torsten Gislestam, Ulf Palmenfelt] ([Visby]  : [Gotlands fornsal], 1992): sid. 89-97.  Libris 2270285
  • Insulander, Britt-Marie (1967). Nils Gabriel Djurklou : ett bidrag till belysning av hans folkloristiska verksamhet. Uppsala: Institutionen för nordisk och jämförande folklivsforskning. Libris 15216817 
  • Insulander, Britt-Marie (2010). ”Nils Gabriel Djurklou (1829-1904)”. Svenska etnologer och folklorister / (2010): sid. [17]-24.  Libris 12048560
  • Jansson, S.-B. Folket, de bildade och landsmålslitteraturen. Svensk dialektdikt 1875-1900. (Umeå studies in the humanities 7.) 1975
  • Linder, Erik, Hjalmar, "Djurklou författaren." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1956.
  • Montgomery-Cederhielm, Robert (1909). Vid invigningen af minnesvården öfver friherre Nils Gabriel Djurklou söndagen den 12 september 1909. Örebro. Libris 2921265 
  • Sandklef, Albert, "Gabriel Djurklou och August Bondeson,"Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1956.
  • Sellberg, Lars (1993). Av kärlek till fosterland och folk : Gabriel Djurklou och dialektforskningen = [Out of love for fatherland and people]  : [Gabriel Djurklou and dialectology]. Skrifter / Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, 0280-7238 ; 11. Uppsala: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Univ. Libris 7402850. ISBN 91-506-0964-5 
  • Sellberg, Lars (1999). ”En tarvlig bonde och ett sexkvarters dike : Gabriel Djurklou och sänkningen av Hjälmaren och Kvismaren”. Från bergslag och bondebygd (Örebro: Örebro läns museum, 1935-) 1999 (50),: sid. 147-160 : ill. ISSN 0347-6766. ISSN 0347-6766 ISSN 0347-6766.  Libris 8194653
  • Wahlfisk, Johan (1904). Minnesteckning öfver friherre Nils Gabriel Djurklou. Örebro: Länstidningens tryckeri. Libris 3151662 
  • Waldén, Bertil, "'Två slår den tredje. Gabriel Djurklou, Bror Emil Hildebrand, Richard Dybeck." Från berglag och bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsbok 1956.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nils_Gabriel_Djurklou&oldid=54243559”