En dödsmaskin på 13 ton rasar fram längs gågatan.
En vansinnig färd längs Sveriges mest kända shoppinggata, mitt i eftermiddagsrusningen.
När lastbilen i ett moln av damm kraschar in i Åhléns entré ligger människor döda längs vägen.
Bland dödsoffren finns elvaåriga Ebba Åkerlund som varit på väg hem från skolan. 69-åriga Lena Wahlberg från Ljungskile som var på besök i Stockholm. 31-åriga Maïlys Dereymaeker från Belgien som hade stämt träff med vänner i korsningen Drottninggatan och Olof Palmes gata. 41-årige britten Chris Bevington, 41, som arbetade på Spotify i Stockholm. 66-åriga Marie Kide från Trollhättan, som dog senare under morgonen den 28 april. Ytterligare 15 skadas.
Bakom ratten, mannen som nu flyr medan lastbilen fattar eld, finns en fyrabarnspappa från Uzbekistan som beskrivits som "lugn" och "trygg".
Få känner till hans förvandling, hur hans senaste månader varit en resa mot undergången kantad av missbruk och terrorkontakter.
1: RESAN TILL SVERIGE
Rakhmat Akilov föds i Samarkand i Uzbekistan, den forna Sovjetstaten som till stora delar består av sandöken. Anrika Samarkand kallas i turistbroschyrerna för sagostad med sina mäktiga moskéer och minareter, men Uzbekistan är också känt som ett av världens mest slutna länder med utbredd fattigdom.
Rakhmat Akilov är 13 år gammal när Sovjetunionen kollapsar och Uzbekistan blir en självständig stat.
Han går på "skola nummer 46" i staden där inga skolor bär namn. Bara nummer. Pappan är svetsare och mamman sjuksköterska. Efter skolan blir även Akilov svetsare.
Hans favoritband var Maroon 5 och Eminem
– Han levde som många andra unga uzbeker. Han gick på fester, drack och lyssnade på västerländsk musik. Hans favoritband var Maroon 5 och Eminem, säger hans bror Olim Akilov när Expressen besöker honom i Samarkand.
Han tillägger att brodern alltid var en social, glad och vänlig person.
Det enda, möjligen negativa, som framkommer om Akilov under åren i Uzbekistan är att han vid något tillfälle ska ha blivit uppkallad till rektorn på sin skola. Oklart varför.
I en senare svensk personutredning står det om Akilov:
"Rakhmat Akilov är en 39-årig man som inte förekommer i belastningsregistret och där det inte framkommer uppgifter om tidigare brottslighet".
Rakhmat Akilov gifter sig och får fyra barn. På hans numera nedstängda Facebook-konto finns bilder på barnen som vittnar om ett lyckligt familjeliv. En pojke, troligen en son, som poserar vid en strandkant. En leende Akilov vid ett middagsbord. Rikligt uppdukade middagsbord med frukt och kött. Glada barn i slips och prydlig väst framför svarta tavlan, kanske uppklädda för en skolavslutning.
Han var en god familjefar
Liksom många andra uzbeker åker Akilov, från 1999, i flera år framåt till Ryssland för arbete på en cementfabrik. Brodern följer med.
– Han var en god familjefar. När vi jobbade i Ryssland brukade han skicka dubbelt så mycket pengar till sina barn som jag brukade skicka till min familj, säger Olim Akilov.
Men under 2014 återvänder han inte till arbetet i Ryssland utan ger sig ut i Europa för att söka arbete. I senare utredningar har han beskrivit hur han behövde pengar för att finansiera dotterns bröllop. Resan går via Ryssland, Ukraina, Tyskland, Danmark – och slutligen Sverige.
I en senare utredning av Migrationsverket berättar Akilov, som då kallar sig "Rahmatjon Kurbonov", om sin resa till Sverige.
"Rahmaton Kurbonov uppgav i utredningen att han liftade till Sverige. Man betalar chauffören pengar vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland. Man sätter sig i lastutrymmet och åker sen genom Tyskland, Danmark och sen Sverige. Hans bror ordnade allt. Resan kostade ungefär 1000 dollar. Ingen frågade om dokument under resan".
Den 10 oktober 2014 kommer han till Sverige och ansöker om asyl i november.
Ännu är det 29 månader kvar till det terrorråd som ska skaka om Sverige och världen.
29 månader under vilka beskrivningarna av den i dag 39-årige Akilov ska förändras dramatiskt. Från snäll, disciplinerad och lugn. Till att bli en man som människor i hans närhet fruktar - obehaglig, skygg och skräckinjagande.
LÄS MER: Chauffören om Akilovs kapning: ”Galen blick”
2: POLISEN PÅ SPÅREN
Flera gånger under 2016 är polisen Akilov på spåren.
Någon gång under våren det året, enligt senare uppgifter under en presskonferens, går larmet hos Säkerhetspolisen. Rakhmat Akilov förekommer då i Säpos underrättelseregister om misstänkta terrorkontakter.
– Men uppgifterna gick inte att belägga, säger Säpo-chefen Ander Thornberg under en senare presskonferens.
Men larmet i Säpos register är inte enda gången polisen riktar strålkastarljuset mot den närmaste kretsen kring Akilov.
Expressen har kartlagt hur polisen vid samma tid, av helt andra skäl, tittar närmare på personerna kring honom under både 2015 och under våren 2016.
Uppgifterna gick inte att belägga
I januari 2016 inleds en förundersökning om misshandel mot en uzbekisk 25-årig man. Enligt brottsanmälan slår han sin sambo, en 43-årig kvinna och tvåbarnsmamma från Kazakstan, vid flera tillfällen. Han tar enligt anmälan stryptag på henne, kastar henne i väggen, bankar hennes huvud mot en bil och slår henne med knytnävar mot kroppen. Efteråt, vid ett tillfälle, tvingar han ner henne i ett badkar och spolar henne med kallvatten.
När kvinnan kommer till Västberga polisstation har hon blåmärken över hela kroppen. Vittne till händelserna är enligt polisutredningen en 23-årig man. Han är också från Uzbekistan, vän till den misstänkte våldsmannen och har varit med under festkvällarna då misshandelsfallen ska ha skett.
Det visar sig att samtliga inblandade personer som polisen nu börjar kartlägga är nära bekanta med Rakhmat Akilov. Lägenheten där Akilov bor, i Vårberg i södra Stockholm, återkommer gång på gång i polisens utredning.
Det 23-åriga vittnet är en nära vän till Akilov – de är nära vänner och rumskamrater i lägenheten i Vårberg.
Den 25-årige misstänkte gärningsmannen är också en vän och även han har tidigare bott i Vårberg-lägenheten. Flera gånger, enligt förundersökningen, har han varit i Akilovs lägenhet i direkt anslutning till misshandelsfallen. De tre männen har också arbetat tillsammans på samma rivningsfirma.
Det får polisen att rikta strålkastarljuset mot kretsen kring Akilov.
Av denna anledning har något förhör med XXX inte kunnat hållas under förundersökningen
I förundersökningen framgår hur polisen söker kontakt med Akilovs rumskamrat och vän. Det framgår inte om man knackar på hemma hos Akilov, men enligt ett PM försöker man flera gånger genom kallelser och tolksamtal få kontakt med rumskamraten utan resultat. I slutet av maj 2017 ger man upp.
"Av denna anledning har något förhör med XXX inte kunnat hållas under förundersökningen", skriver utredaren i PM:et.
25-åringen döms senare för misshandel till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar.
Även året innan, 2015, utreder polisen personer med koppling till Akilov.
Under 2015 börjar polisen granska en bostad i Hjulsta, där Akilov var skriven men egentligen inte bodde, då adressen blivit aktuell i en städbolagshärva. Expressen kunde redan dagen efter terrordådet avslöja att adressen förekom i en omfattande ekobrottshärva med uzbeker – där pengar misstänktes ha gått till terrorfinansiering. Härvan gäller osanna fakturor i kretsen kring ett städbolag och ett växlingskontor. En person som beskrivs som vän och affärsbekant till en av huvudmännen i härvan är fram till i september 2016 skriven på samma adress som Rakhmat Akilov.
Ekobrottsutredningen kunde sedan inte fastslå terrorfinansieringskopplingen utan målet tas upp i tingsrätten och hovrätten som ett vanligt ekobrott. Fem personer åtalas och tre personer döms i slutändan till fängelse i mellan ett år och nio månader till två år och sex månader.
När 2016 sedan går mot sitt slut har tre olika polisenheter, två på Stockholmspolisen och ett på Säpo, haft strålkastarljuset mot Akilov eller kretsen kring honom.
Om polisen under denna tid kommit i kontakt med Rakhmat Akilov hade de mött en man fjärran från lovorden om "trygg" och "snäll" från uppväxtåren.
Något står inte rätt till.
LÄS MER: Allt du behöver veta om terroråtalet
3: FÖRFALLET
Kollegorna upptäcker honom liggande på golvet.
Det är vinter 2017, bara ett par månader kvar till terrorattacken som ska lamslå Stockholm. Inne i en renoveringsbyggnad, där en saneringsfirma rensar bort asbest, ligger Rakhmat Akilov och sover på golvet. Han ligger inne i en skyddad zon, ett rum som har plastats in och ska rensas på asbest där alla bär skyddsdräkt. Akilov sover djupt, iklädd skyddskläder och mask, när han väcks på golvet av kollegerna.
– När vi sanerar bygger vi en zon där man inte får komma in. Det blir bara vi där inne. Vi går in och sanerar med overall och hel mask. Men han lade sig där inne och sov.
Han fick sparken på en gång
Kollegan, som förhörts av polisen i terrorutredningen, berättar hur Akilov vid denna tid misskötte arbetet.
– Han kom inte i tid och skötte sig inte. Vi jobbar med asbest som är ett farligt avfall och det kan vara jättefarligt. Och den där gången gick han alltså in för att sova inne i zonen. Han fick sparken på en gång.
En annan kollega, Pierre Svensson som fram tills nyligen drivit rivningsfirman Toxic Riv, var under en kortare tid arbetsledare för Rakhmat Akilov. Han väljer nu att träda fram i Expressen och berätta om sina kontakter med Akilov och förhören med Säpo.
Toxic Riv anlitade först Akilovs rivningsfirma som underleverantör och arbetade då under Svensson några dagar. Akilov sökte också arbete på Toxic Riv och hade då ett personligt möte med Svensson. Ett möte som tog en underlig vändning – när Akilov visar upp ett militärt intyg om att han har kunskaper i sprängmedel.
Pappret såg ut som ett gammalt kaffefilter
– Jag vill minnas att det hade något med militärtjänstgöring att göra. Pappret såg ut som ett gammalt kaffefilter och jag tror det var på ryska. Men eftersom sprängkunskaper inte är relevant i de rivningsjobb vi gjorde så skrattade vi mest åt det.
Skrattade gjorde dock inte Säpo när de nåddes av uppgifterna. Pierre Svensson har under polisens förundersökning förhörts vid flera tillfällen av Säpo om sina kontakter med Akilov.
Kort efter terrorattacken slog polisen till mot hans rivningsfirma i ett försök att säkra bevis mot Akilov. Svensson var dock inte på plats utan ute på ett nattligt jobb, ett rivningsprojekt i ett parkeringshus på ett köpcentrum som behövde färdigställas nattetid för att inte störa handeln i butikerna dagtid.
– Säpo kom och ställde frågorna mitt i natten i ett parkeringsgarage när jag stod och jobbade. De hade inte ringt innan utan åkte hem och knackade på dörren hemma hos mig. Det var en sju, åtta stycken som stod där. Sambon ringde mig om att polisen var där. De fick komma till mig på arbetsplatsen.
Säpo kom och ställde frågorna mitt i natten
Eftersom Akilov främst arbetat för en annan rivningsfirma svalnade polisens intresse något för Toxic Riv.
Pierre Svensson menar att hans företag, som nu gått i konkurs, drabbades hårt och orättvist av att kopplas samman med terror. Han menar att det var detta som låg bakom konkursen.
– Polisen kunde ha avfört oss tidigare. Jag blev indragen och mitt företag exponerades kring detta. I början gick firman att driva vidare men till slut höll det inte. Kunderna ville inte bli sammankopplade med allt som varit.
Efter incidenten där Akilov legat och sovit på golvet i ett asbestrum får han mot alla odds ännu en chans på rivningsfirman.
Men inte heller denna gång lyckas han sköta jobbet. Kollegorna upplever honom som trött och nedstämd.
– Han började igen men fortsatte att komma för sent till jobbet och var trött hela tiden. Det funkade inte, säger hans arbetskamrat.
Han fortsatte att komma för sent till jobbet
En dag konfronteras Akilov av sin kollega:
– Det var en gång så frågade jag honom. Varför är du trött? Vad är det med dig? Han svarade något om att hans dotter skulle gifta sig och de behövde pengar. Det var bara det. Han var orolig för det. Han behövde en inte så jättestor summa men kanske 100 000, som han måste skicka.
Varför han i det läget valde att strunta i jobbet, med risk att få sparken och mista sin intäktskälla, kunde han inte svara på.
Akilov får nu slutgiltigt sparken från jobbet.
Och det är nu, några månader för terrorattacken, som han på allvar går in i dimman.
Personer i hans närmaste krets har berättat att han vid denna tid främst var mycket "irriterad" över situationen i hemlandet med frun och barnen. Hustrun ska enligt vänner ha varit handelsresande till Turkiet men Akilov var övertygad om att hon var otrogen och beklagade sig för en vän, har Expressen tidigare rapporterat. När Expressen mötte Akilovs bror i Samarkand framgick också att paret bråkade konstant medan de bodde ihop.
Det där med IS är bara skitsnack
Till Aftonbladet har brodern också berättat om hustruns resor till Turkiet:
– Jag tror att han var svartsjuk. Kanske var det en annan man där. Jag vet inte. Han hängde upp sig på det, sa att om någon lämnade landet för att jobba, vilket är vanligt här, måste den andra vara hemma med barnen. Det återkom han till hela tiden. Det där med IS är bara skitsnack. Det är vad jag tror.
En vecka före attacken träffas Akilov och hans tidigare arbetskamrat på rivningsfirman av en slump i hans dåvarande lägenhet i Vårberg.
Akilov är då en spillra av sitt tidigare jag.
Jag bara röker och sover
Arbetskamraten ska hämta en nyckel till en rivningsfastighet som fanns hemma hos en annan av företagets anställda. När arbetskamraten kommer till lägenheten i Vårberg, visar det sig att det är samma lägenhet som Akilov bor i. De två tidigare arbetskamraterna hade då inte setts på en tid sedan han fått sparken. Arbetskamraten hade dock hört ryktesvägen att Akilov missbrukar hasch.
– Det var Rakhmat som kom ut med nycklarna. Jag frågade hur det är med honom. Jobbar du eller vad gör du?
Akilov svarade:
– Nej. Jag bara röker och sover.
Akilov tycks nu ha sjunkit ner i avgrunden och vittnesmålen från tiden handlar om missbruk, ensamhet, arbetslöshet och hopplöshet. Grannar i huset i Vårberg börjar uppleva honom som obehaglig. När han möter grannar i trapphuset vänder han sig om och stryker uppför trappan med huvudet mot trapphusväggen. Med ryggen mot dem han möter.
När Expressen nu besöker lägenheten där Rakhmat Akilov bodde före det fasansfulla dådet på Drottninggatan, och där polisen gjort husrannsakan, står det bara ett kylskåp kvar i lägenhetens vardagsrum. Det gamla vinrödsfärgade kaklet på toaletten finns också kvar.
Ibland kände jag att han luktade hasch
Fastigheten är under renovering och på gården ligger en container med gamla toalettstolar.
En granne berättar:
– Ibland när han stod i porten kände jag att han luktade hasch.
Han besöker en matbutik i Vårberg några gånger i veckan. Där köper han bara bröd.
– Han köpte frallor som kostar en krona styck. Han hade inte råd. Så uppfattade jag honom. Jag känner igen mina kunder. Det är den bilden jag fick av honom, säger butiksinnehavaren.
Han var blek i ansiktet, han såg mycket ilsken ut
Tre dagar före terrordådet i Stockholm var en av grannarna på väg upp till sin lägenhet. Personen blev rädd för Akilov. Tidigare hade grannen träffat Akilov flera gånger i veckan men aldrig blivit rädd för honom. Men, den här gången var Akilov en helt annan person.
– Han var blek i ansiktet. Han såg mycket ilsken ut. Jag gick upp och sa det till min partner. Det var skrämmande. Det kändes som om han hade varit med om någonting hemskt.
Han pratar sällan med människor i omgivningen och få känner till hur han samtidigt vid denna tid börjat intressera sig för extrema grupper.
LÄS MER: Ebba, Chris, Maïlys, Lena och Marie blev terrordådets offer
4: TERRORKOPPLINGARNA
Tiden före terrordådet visar Akilov intresse för flera extrema islamistiska rörelser.
En källa med insyn i underrättelsearbetet har tidigare uppgett för Expressen att Säpos tidiga intresse för honom är kopplat till IS-sympatier.
– Svensk polis och underrättelsetjänst har under en längre tid haft 39-åringen på sin radar. Det är en individ som har varit intressant utifrån IS-hyllningar. Den kännedomen har kommit genom tips från andra.
Den antirasistiska stiftelsen Expo har också kunnat visa att Akilov vid flera tillfällen delat propagandamaterial från just Islamska staten, IS.
Det är en individ som har varit intressant utifrån IS-hyllningar
Han har också gillat den ökände hatpredikanten Bilal Philips som bjöds in av radikala muslimer i Göteborg 2011. Philips har gjort sig känd för att förespråka dödsstraff för homosexuella och för att ha visat förståelse för självmordsattacker.
Men bilden av en radikaliserad islamist är inte entydig då Akilov i sociala medier också visat sympatier för sidor med mormonskt och buddistiskt innehåll, rapporterar Expo, som särskilt noterat de många delningarna av material – och gillandet av sidor – som tillhör en annan radikal islamistisk, antisemitisk och i grunden antidemokratisk rörelse: partiet Hizb ut-Tahrir.
Expressen har även tidigare kunnat visar att Rakhmat Akilov via sociala medier varit vän till flera nyckelpersoner i samma radikala islamistgrupp.
Säkerhetspolisen har haft gruppen under bevakning sedan valet 2014 och flera länder, däribland Tyskland, har förbjudit den inom sina gränser.
– Hizb ut-Tahrir är en pan-islamistisk rörelse, som är icke-våldsbejakande men samtidigt på gränsen till att utgöra ett säkerhetshot. Det gör de på lite olika fronter men såvitt jag förstår är de förbjudna i Tyskland, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.
– De har ett starkt högkvarter i Danmark i Norden. De förespråkar öppet en mer radikal islamisering.
De förespråkar öppet en mer radikal islamisering
Gruppen har sin bas i just Uzbekistan men har sedan ett par år också en väl fungerande hemsida med svenska artiklar där de bland annat tagit avstånd från våldshandlingar som terrorattacken i Stockholm.
"Det ligger i vår bergfasta övertygelse att ändring inte sker genom våldshandlingar utan genom tankar och övertygelser”, skriver organisationen och uppger också att man har fokus riktat mot den muslimska delen av världen - inte Sverige:
"Vi arbetar för att etablera kalifatet i den islamiska världen där folket är muslimer och inte i Sverige eller någon annanstans i västvärlden”.
Magnus Ranstorp beskriver gruppen som antidemokratisk.
– De försökte dela ut lite flygblad i Sverige vid valet 2014, att man inte skulle rösta. De har lite verksamhet på lite olika fronter. Men de är antidemokratiska. Det handlar om att återupprätta det islamistiska samhället, de vill också att man ska upprätta sharialagar. Det är inte en helt oproblematisk rörelse.
Den skandinaviska grenen av Hizb-ut Tahrir leds från Danmark. En tidigare skandinavisk talesman Fadi Abdulatif har vid två tillfällen dömts till fängelse i Danmark. Bland annat för att ha spridit antisemitiska flygblad som uppmuntrar till mord på judar: ”Döda dem var ni än träffar på dem!"
Företrädare för den skandinaviska grenen av Hizb ut-Tahrir skriver i ett mejl till Expressen:
"Hizb ut-Tahrir är ett global islamiskt politiskt parti som arbetar för att återuppta det islamiska livet genom att etablera det rättledda kalifatet i den islamiska världen. Detta arbete är exklusivt för den islamiska delen av världen och är inget arbete partiet för här i Sverige eller i övriga västvärlden. Det sekulära systemet i Sverige eller partipolitiken är inget partiet riktar sig in på. Partiets arbete i Sverige och i västvärlden är att bevara muslimernas islamiska identitet."
De fortsätter:
"Vi i Hizb ut-Tahrir arbetar för att förändra dem sekulära regimerna i den islamiska världen och har pga. det förföljts, smutskastats, våra medlemmar har fängslats och mycket mer. Inte minst i Uzbekistan där förföljelsen mot våra medlemmar är extremt hård. Många av våra medlemmar har därför behövt lämna sina hem, sina familjer och fly för sitt liv och deras destination har blivit Sverige."
Döda dem var ni än träffar på dem!
Då Akilov ansökte om asyl i Sverige uppgav han sig ha stött oppositionella krafter i Uzbekistan och varit engagerad i att bilda ett nytt oppositionellt parti i diktaturen.
Han uppgav också själv att han blivit "anklagad för förräderi och terrorism mot staten, för att vara islamist” och ”riskerar att tillskrivas religiös extremism och politisk tillhörighet till den förbjudna gruppen Hizb ut-Tahrir”.
Svenska Migrationsverket och migrationsdomstolarna har genomgående svårt att tro på Rakhmat Akilovs uppgifter. Vid ett tillfälle skriver Migrationsverket som svar till Avilovs olika påståenden om sig själv och sitt politiska engagemang att "det finns brister i din allmänna trovärdighet”.
Expressen har tidigare också granskat uppgifter i handlingarna från Migrationsverket om att Akilov stöttat den oppositionelle ledaren, imamen Obid Nazarov, eller Obidkhon Sobitkhony, som sköts i bakhuvudet i Strömsund 2012. Akilov menade att hans stöd för imamen skulle ge honom asylskäl i Sverige. Nazorov kom till Sverige 2006 efter att ha utsatts för förföljelser i Uzbekistan där han anklagats för terrorism. Han överlevde skottet och 2016 dömde hovrätten en uzbekisk man till livstids fängelse för mordförsöket på imamen.
Jag uppfattade honom som en vanlig muslim
I en källarmoské i Vårberg träffar Akilov också personer som sympatiserade med jihadistiska grupper. Han besökte moskén på fredagar. Det är inte en riktig moské utan en föreningslokal som användes på fredagar. Det berättar flera personer som slutade att besöka den moskén när de upplevde att folk med extremistiska åsikter träffades där.
Abdulhadi, som driver en livsmedelsbutik i Vårberg, säger dock:
– Jag tyckte inte att det var märkvärdigt med hans moskébesök. Jag uppfattade honom som en vanlig muslim. Han köpte cigaretter och öl. Ibland kom han hit och var berusad. Men, han betedde sig korrekt. Jag känner igen mina kunder och vad varje kund brukar köpa. Han var cigarett- och öl-kund.
LÄS MER: Dominika minns terrorn: ”Folk står bara och filmar”
5: UTVISAD
"Du får en tidsfrist om fyra veckor för att frivilligt lämna landet. Det innebär att du ska resa från Sverige senast fyra veckor efter att det här beslutet har fått laga kraft".
Den 14 december 2016 får utvisningsbeslutet mot Rakhmat Akilov laga kraft när migrationsöverdomstolen beslutar att inte ge prövningstillstånd kring de beslut som först fattats av Migrationsverket och sedan bekräftats i Migrationsdomstolen.
Du får en tidsfrist om fyra veckor för att frivilligt lämna landet
I ärendet hos Migrationsverket vill Akilov söka skydd i Sverige sedan han, menar han, varit delaktig i demonstrationer i Samarkand. Den 9 maj 2014, uppger han, blev han gripen av säkerhetstjänsten och satt i en källare tillsammans med 14 andra demonstranter. Där ska han ha torterats och slagits. Han menade att han riskerade att dödas eller sättas i fängelse i uppåt 20 år om han återvände.
Men Migrationsverket tycker att Akilov brister i sin trovärdighet. Det framkommer också att han ändrade identitet under tiden i Sverige. När han sökte asyl kallade han sig Rahmatjon Kurbonov, men när han greps var hans namn Rakhmat Akilov. Dessutom hade också hans födelsedata ändrats från asylprocessen tills tidpunkten när han greps samt att han bott på helt andra adresser än där han varit skriven.
För gränspolisen är det ett stort problem när efterlysta personer, som Akilov, är folkbokförda på adresser som de inte bor på.
– Det är ett jättestort problem. Vi ser oupphörligen hur olika typer av skenfolkbokföringar används både för att undkomma verkställighet men också hur den här typen av skenfolkbokföringar används för att skapa förutsättningar för att till exempel skaffa F-skattsedel för att kunna arbeta i Sverige fast man saknar arbetstillstånd, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen, och tillägger:
– Jag diskuterade precis med en kollega från en rörlig kontrollgrupp i Stockholm. De hade en adress med 520 personer skrivna på – i en fastighet med fyra lägenheter. Så det skapar givetvis jättestora problem.
Det skapar givetvis jättestora problem
De skiftande identiteterna är också ett återkommande problem för gränspolisen.
– Vi ser också, som Akilov hade gjort, att i och med att det är lätt att skaffa sådana här samordningsnummer (den typ av identifierande nummer som personer som saknar svensk personnummer kan få, reds anm) och därmed skaffa en fiktiv identitet så är det lätt att byta sådana identiteter, säger Patrik Engström.
Migrationsverket skriver slutligen i sitt utvisningsbeslut:
"Migrationsverket har bedömt att du inte har lämnat in tillförlitliga uppgifter om det du uppger dig ha utsatts för av myndigheterna i Uzbekistan".
Sex veckor före terrordådet sätts han upp på polisens lista över personer som är efterlysta och utvisade men som gått under jorden. Han har uppmanats att lämna landet och har vid denna tid alltså funnits med i utkanterna av två omfattande polisutredningar, med kopplingar till våld och terror, samt funnits med i Säpos underrättelseflöde om misstänkta terrorister.
Migrationsverket har bedömt att du inte har lämnat in tillförlitliga uppgifter
Inget av detta har lett polisen fram till Akilov och vad som ska bli ett blodigt terrorattentat mitt i Stockholm.
Och så kommer den sjunde april.
LÄS MER: Ebbas föräldrar: ”Allt handlar om att klara rättegången nu”
6: ATTACKEN
Chauffören ser aldrig hur någon smyger in i förarhytten.
Adolf Fredriks kyrkogata mitt i Stockholm. Spendrupsschauffören står inne på en restaurang och lastar in öltunnor från lastbilen. Den är mörkblå och täckt med reklam för Norrlands Guld.
När chauffören, genom sin advokat, nu för Expressen ger sin version skiljer den sig på flera punkter från vad som kommit ut tidigare om hur lastbilen kapats framför ögonen på honom och hur han genast varit nära att bli påkörd. Den nya berättelsen bekräftas också av Spendrups.
När han kommer ut från restaurangen fanns ingen lastbil där
– När han kommer ut från restaurangen fanns ingen lastbil där, han hade kört iväg. Den försvann, säger advokaten Bernardo Bernales.
Chauffören rör sig i området och letar efter den stulna lastbilen. Han söker sig neråt i riktning mot Sergels torg och Åhlens-huset.
Samtidigt åker Rakhmat Akilov i en cirkel runt kvarteret för att komma ut på samma gata.
När den sökande lastbilschauffören vänder sig om och ser upp mot Drottninggatan kommer hans försvunna lastbil rakt emot honom.
– Min klient gör vissa iakttagelser av den här människan. Han viftar med armarna mot lastbilen, men den accelererar i stället för att sänka hastigheten. Och i sista stund så flyttade han på sig, säger Bernardo Bernales.
Han ser en kvinna som ligger och blöder
– Han sprang efter och hör hur lastbilen kraschade mot två av betonglejonen på gatan och ser en kvinna som ligger och blöder, i en blodpöl där.
Kvinnan han ser kom att bli det första dödsoffret.
Lastbilen är en Mercedes-Benz Actros 2532. Den är 2,6 meter bred och 11,9 meter lång. Den väger närmare 13 ton.
Motorn rusar och människor skriker. I ett moln av damm ser vittnen hur bilen kastar sig fram längs den folkrika gatan. Människor slungas upp i luften när de träffas av den framrusande lastbilen.
Färden slutar efter 750 meter i korsningen Drottninggatan och Mäster Samuelsgatan, där den kraschar rakt in i entrén till Åhléns. Längs gatan ligger döda människor.
Sveriges har drabbats av en terrorattack
De fem dödsoffren är elvaåriga Ebba Åkerlund, 69-åriga Lena Wahlberg, 31-åriga Maïlys Dereymaeker, 41-årige britten Chris Bevington och 66-åriga Marie Kide från Trollhättan, som dör av sina skador några veckor senare.
Det är fredagen den sjunde april 2017 och klockan är runt tre på eftermiddagen när nyheten kablas ut över världen:
"Sveriges har drabbats av en terrorattack".
LÄS MER: Poliserna Annika och Peter var först på plats efter terrordådet
7: HÄKTET
På fredagskvällen vid 20-tiden grips en man under sin flykt från brottsplatsen.
Enligt uppgifter till Expressen har han lämnat blodspår efter sig hela vägen till Arlanda. Hans flykt från Drottninggatan kan följas i bilder från övervakningskameror när han, ögonblicket efter att lastbilen kraschat in i Åhléns, flyr ner i tunnelbanan, för att två minuter senare komma upp ur en annan uppgång.
Kvar i lastbilen uppges han ha lämnat sprängmedel som aldrig detonerar.
Under kvällen kan polisen bekräfta att en man gripits i Märsta, där han ska ha betett sig "märkligt" i en butik. Mannen ska efter attacken ha flytt ner i tunnelbanan, tagit ett tåg norrut och senare gripits i Märsta.
Mannen är Rakhmat Akilov.
Han har visat på aggressiva tendenser
Han placeras i Kronobergshäktet, varifrån det under de följande månaderna kommer rapporter som är fjärran från de tidigare beskrivningarna om en disciplinerad man, lugn och snäll.
Han sitter häktad med sekundbevakning, då häktesvakter övervakar honom dygnet runt genom en glasruta på grund av risk för självmord.
– Han har haft så kallad sekundbevakning. Det innebär i realiteten att han är bevakad, under dygnets alla timmar utom när han är på förhör eller gör nåt annat med mig. Man ska alltså se vad han gör så att han inte kan göra sig själv illa, säger Akilovs advokat Johan Eriksson till Expressens Filip Johansson och tillägger:
– Det är naturligtvis något som gör att han har haft en ganska tuff tillvaro i häktet. De flesta söker väl nån tid av ensamhet. Det har inte han kunnat ha. Han har varit bevakad hela tiden och det har varit ytterligare en ansträngning på honom.
Enligt handlingar som SVT Nyheter tagit del av har han vid flera tillfällen ”visat på aggressiva tendenser”. Expressen rapporterar i december 2017 att han får en hel avdelning för sig själv eftersom restriktionerna gör att han inte får träffa andra intagna.
Akilov har fått en egen avdelning och det har kommit uppgifter om att han varit aggressiv under tiden i häktet. Vad kan du säga om det?
– Jag vet inget om det. Jag har läst om det i media. Det har inte kommit till mig några såna uppgifter som gör att jag kan bekräfta det.
– Att han vid nån tidpunkt skulle ha varit på dåligt humör, eller gjort eller sagt nånting. det skulle inte vara särskilt konstigt. Det skulle följa en ganska normal utveckling om man är isolerad, att man kan känna frustration. Så det skulle i och för sig inte förvåna mig så mycket, säger Johan Eriksson.
Har han varit aggressiv mot dig?
– Aldrig.
Johan Eriksson berättar att personalen på häktet gjort vad de kan för att göra tillvaron för Akilov så dräglig som möjligt - under rådande förhållanden:
– Det är också viktigt för den som tänker kanske att han ska ha det så dåligt som möjligt att det handlar om att han ska vara i ett sånt skick att han kan berätta. Alla vill ju höra. Åklagaren behöver höra och veta, att han ska vara i skick att klara av att berätta, säger Eriksson.
Men uppgifter säger att Akilov återkommande får tillsägelser av häktespersonalen om att inte skrika till sig saker. Bland annat får han raseriutbrott riktade mot personalen över uteblivet kaffe. Han blir också påkommen med ett vasst föremål.
I början av juni 2017, enligt Aftonbladet, blir han aggressiv när personalen försöker skynda på honom tillbaka från rastgården och skriker:
– Heil Hitler!
– Sieg heil!
– Fuck your mother!
Rakhmat Akilov har erkänt att det var han som körde den kapade lastbilen och mördade fem människor.
Enligt Expressens uppgifter sade han sig vara "stolt."
Premium
Premium
Premium
