”Måste jag välja mellan en biljett eller mat så äter jag” – HRT ger bilden av att de som åker snålskjuts är skyldiga till prishöjningar medan verkliga orsaken är Västmetron och Spårjokern

Infrastruktursinvesteringar i huvudstadsregionen leder till att biljetterna blir dyrare, men Helsingforsregionens trafiks senaste kampanj ger en bild av att åka utan biljett leder till orimliga priser. Många rasar mot kampanjen.

Förra veckan berättade Helsingforsregionens trafik HRT att pressen att höja biljettpriserna ökat. Orsaken är stora investeringar i kollektivtrafikinfrastruktur, såsom Västmetron, Spårjokern och Kronbroarna.

För Två veckor sedan lanserade HRT också en ny kampanj mot att åka utan biljett, med namnet ”Liputtomasti selityksiä”, på svenska ungefär ”Biljettlösa förklaringar”.

I kampanjen vädjar HRT till resenärerna att hålla ”biljettpriserna på en rimlig nivå”.

– För vår ekonomi är det väldigt viktigt att folk köper biljetter, säger Satu Koskinen som leder biljettkontrollsenheten på Helsingforsregionens trafik.

Min dagsbudget är sex euro, vilket är mindre än vad en resa fram och tillbaka till universitet kostar

HRT:s nya kampanj fokuserar på biljettkontrollanterna, vars uppgift är att kolla passagerarnas biljetter och dela ut kontrollavgifter på 80 euro till dem som saknar en biljett.

Samkommunen vill höja avgiften till 100 euro.

Sebastien Pyykkönen brukar inte köpa biljett i kollektivtrafiken. Han tycker att kampanjen baserar sig på en lögn.

”Jag fick en gång böter fastän jag hade biljett, så då känns det onödigt att köpa en biljett. En sjuk person ska få åka till läkaren, oavsett om hen har råd med en biljett. Kollektivtrafiken är också för dyr och opålitlig.”

”Försöker vända folk mot de fattiga”

Svenska Yle frågade på sociala medier vad personer som reser utan biljett tycker om kampanjen.

”Då spårvagnsbiljetten togs bort började jag åka utan biljett då och då, och den här kampanjen gör att jag vill åka utan biljett så ofta jag kan”, skriver en person.

En annan skriver att man skämtar med mindre bemedlade i kampanjen.

”Den försöker vända folk mot de fattiga och säga att de höga priserna är deras fel. Priserna är så höga att det lönar sig att köra bil i stället.”

Kontrollavgiften är alldeles för hög, den kunde vara lika mycket som priset av en biljett eller 20 euro

Sebastien Pyykkönen

Personen skriver att hen och hens barn lever på hens studie- och bostadsbidrag. Då finns det inte pengar för en biljett.

”Min dagsbudget är sex euro, vilket är mindre än vad en resa fram och tillbaka till universitet kostar. Om jag måste välja mellan en biljett eller att äta så äter jag”.

En annan person skriver att kampanjens positiva ton kan leda till dialog mellan HRT och de biljettlösa.

”Men kampanjen berättar inte varför vi åker utan biljett.”

Arbetslösa överrepresenterade bland de som saknar biljett

Av kontrollavgifterna blir cirka fyrtio procent obetalda.

En pro gradu-avhandling från 2022 visar att samma personer ofta får flera kontrollavgifter, och att många av de här personerna är arbetslösa.

Under 2014-2018 var det sju procent av de personer som fått avgifter som fick 36 procent av avgifterna. Personen som fick allra flest avgifter fick 197 stycken.

Företagare och högre tjänstemän var överrepresenterade bland de som endast hade fått en avgift under perioden, medan arbetslösa var överrepresenterade bland de som fått flera avgifter.

Det är ofta låginkomsttagare och arbetslösa som får kontrollavgifter. Har ni tagit i beaktande de sociopolitiska effekterna av att höja kontrollavgiften?

– Styrelsen har övervägt saken grundligt, och även den sociopolitiska aspekten har beaktats. Men helheten talar för en höjning, säger Koskinen.

I styrelsens beslutsförslag från slutet av 2010 noteras att det är osannolikt att höjningen skulle orsaka ”orimliga ekonomiska problem eller öka antalet personer som hamnar i skuld till utmätningen”. Motiveringen är att avgifternas betalningstid förlängts från sju dagar till en månad, och att det är möjligt att betala avgiften på avbetalning.

Ingen närmare utredning av höjningens sociopolitiska effekter finns, uppger HRT.

”Man kan inte säga att det inte inverkar”, säger HRT

HRT beräknar att biljettinkomsterna år 2023 ska ligga på cirka 380 miljoner euro.

Hälften av HRT:s inkomster kommer som direkt stöd från kommunerna. I år räknas stödet ligga på 467 miljoner euro, och de totala inkomsterna på knappa 870 miljoner euro.

Det ekonomiska bortfallet på grund av att folk åker utan biljett beräknas ligga på 15-25 miljoner euro i året.

– Man kan inte säga att det inte inverkar. Men visst, när man ser på infrakostnaderna så handlar det om summor i en annan storleksklass, säger Koskinen.

Infrakostnaderna beräknas i år ligga på 200 miljoner euro. Summan har mer än tredubblats sedan 2010.

Vill ni ge bilden att biljettprisernas höjningar beror på att folk inte köper biljett?

– Vi vill inte skylla på dem som åker utan biljett. Men många saker påverkar biljettpriserna, och det här har också en effekt, säger Koskinen.

”Avgiften borde vara priset av en biljett”

De som åker utan biljett tycker att höjningen är för stor.

”Tjugo euro är en stor höjning för många. Det känns som ett sjukt sätt att förstöra ekonomin för personer som skulle vilja röra på sig men som inte haft råd till en biljett. Alla borde få åka kollektivt, oavsett inkomstnivå”, skriver en person till Svenska Yle.

”Jag har gråtit flera gånger då jag har fått en kontrollavgift. Att göra straffet värre ökar inkomstklyftorna”, skriver en annan person.

”Det är logiskt, HRT behöver mer pengar. Men det är orättvist när bilister inte får samma strikta behandling då de till exempel lämnar bilen på cykelvägen eller på en handikapplats.”

Sebastian Pyykkönen säger att han har fått över hundra kontrollavgifter, men att han inte har betalat en enda av dem.

”Kontrollavgiften är alldeles för hög, den skulle kunna vara lika mycket som priset av en biljett eller tjugo euro.”

Biljettkontrollen gör negativt resultat

– Kontrollavgiften höjdes senast 2007. Sedan dess har prisnivån ändrats, vilket minskar avgiftens skrämseleffekt. Den är också lägre än i andra nordiska huvudstäder, säger Koskinen på HRT.

Enligt HRT:s styrelses utredning från slutet av 2022 så ligger kontrollavgiften i Stockholm på 130 euro, 102-124 euro i Oslo och 101 euro i Köpenhamn.

HRT skriver ut 4 600 kontrollavgifter i månaden i snitt.

Biljettkontrollsverksamheten går inte ekonomiskt runt, utan går på minus. Med andra ord är de ekonomiska intäkterna från avgifterna mindre än vad kontrollanternas patrull kostar.

– Men väldigt många fler skulle låta bli att köpa biljett utan kontrollanterna, säger Koskinen.