De ryska badgästerna hade sina egna ritualer då badsäsongen i Hangö inleddes - spetsvillorna från 1800-talet är fortfarande viktiga för stadens identitet
Hangös gamla spetsvillor från 1800-talet användes främst för att inkvartera ryska badgäster. I dag är de flesta i privat ägo, vilket är bra för att de skall hållas i gott skick och bevaras för eftervärlden.
Avigsidan är att en del av pensionatskulturen naggats i kanterna.
Sommarparadiset Hangö
- God morgon. Jag har kommit från St Petersburg och jag är nu i Hangö, så jag pratar helst svenska här.
Så kan det låta när Tarja Kvarnström guidar turister i rollen som ryska badgästen Katerina Zaharova som år 1895 spenderar sommaren på en av den tidens populäraste badorter kring Östersjön.
Tarja Kvarnström är en av Hangös auktoriserade guider, som visar folk runt och berättar bland annat om spetsvillornas historia i Badhusparken med omnejd.
Hangös kulturhistoriska arv som badort för välbärgade ryssar i det högre samhällsskiktet är fortfarande ett av Hangös trumfkort inom turismen.
- Rollguidning intresserar folk, så det att jag bär en dräkt, men också berättar hístorier om villorna, vilka som har bott i dem, vad som har hänt och gifte mellan olika släkter i olika villor. Det vill folk gärna höra och det kommer de bättre ihåg än årtal, berättar Tarja Kvarnström.
Speciell säsongsinvigning
Till Hangö kom man antingen med tåg eller ångbåt. Ankomsten till staden kantades alltid av högtidliga ritualer.
Villorna, av vilka de flesta fungerade som pensionat eller inkvartering, städades grundligt inför säsongen och de tjocka gardiner som täckte fönstren resten av året, drogs undan.
En vit lapp på fönstret berättade var det fanns lediga rum att hyra.
På Villa Doris krattade man omsorgsfullt den sandiga stig som ledde ner till Plagens strand och smyckade den med snäckskal.
Badortslivet präglades av en sällsam lyx.
- Det var så mycket fina saker. Vanliga Hangöbor hade ju inte tillgång till Badhusparken, utan man skulle köpa biljett. Det var nog ett helt liv för sig, konstaterar Tarja Kvarnström.
Cirkeln sluts
Yrjö Sahlstedt är också han guide, men också arkitekt, politiker och samhällsdebattör och även villanostalgiker.
Beträffande olika trender i villornas livscykel, så säger han att man i dagens läge börjar närma sig samma trend som rådde förr.
- Det verkar som om den här lyxperioden som Tarja nämnde, återkommer, kanske också i och med att vi fått ett bad till staden, säger Yrjö Sahlstedt och syftar på spaet.
Villorna är vad folk vill se
Han säger också att villorna spelar en central roll i Hangö.
- Om någon frågar vad man skall se i Hangö får man till svar: Gå och se de gamla spetsvillorna.
Ännu för trettio år sedan var en del av villorna rätt förfallna, men sedan dess har det funnits kapital att rusta upp dem.
- Jag brukar säga att människor med mycket pengar och god smak tar sig an en sådan tokig hobby som att restaurera gamla villor, säger Sahlstedt lite skämtsamt.
- De här gamla villorna får leva vidare och det väsentliga är att de får finnas kvar i stadsbilden. Där får vi tacka de privata villaägarna för att vi har den här miljön. Staden kan ju inte göra så mycket annat än sätta vissa bestämmelser och ha förväntningar.
Däremot tycker han att det vore trist om det inte alls skule finnas verksamhet i dem.
Pensionatsrörelsen en viktig, men vikande tradition
Tidigare fungerade flera av villorna, till exempel nämnda Doris, som inkvartering för så kallat vanligt folk.
Den och några andra har dock sålts och i dag är det främst Villa Tellina och Thalatta nere vid Frihetsmonumentet samt Villa Maja som ännu erbjuder traditionell pensionatsinkvartering.
För några år sedan kämpade de två förra med ekonomiska problem, men när Yle Västnyland ringer värdinnan Mira Haahti hälsar hon att de är i full gång och gör sitt allt för att folk också i framtiden skall få bo i villamiljö för en rimlig peng.
Utöver dessa finns Casino som är restaurang och Park som nu renoveras för att bli butik.
Det händer alltså saker på den mer offentliga sfären också.
Hangö vore inte Hangö utan sina villor
På tal om villornas betydelse för Hangö, lyfter Yrjö Sahlstedt upp att många av villorna ingår i den nationella stadsparken som Hangö för några år sedan valde att gå med i.
- Tyvärr blev den stadsparken lite splittrad eftersom det var frivilligt för fastigheter att gå med. Men en stor del av villorna hör dit och det som skiljer stadsparken i Hangö från andra nationella stadsparker är förutom havet, just villorna.
Tarja Kvarnström håller med att villorna bidrar till stadens särprägel.
- Nog vore Hangö mycket fattigare utan sina villor. Det är ju det som turisterna vill se. Och så knyter de an till till många kända personer, som till exempel general Mannerheim, vars släktvilla ligger här vid Appelgrensvägen, Villa Familiaris. De bjuder på så mycket historia och många berättelser, så tur att de finns kvar!
' /%3E%3C/svg%3E)
