Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ryska kulturministeriet vill förstöra svensk kulturskatt i S:t Petersburg

Från 2020
Uppdaterad 10.10.2020 08:51.
Utgrävningar vid Nyenskans i Sankt Petersburg.
Bildtext Utgrävningar på Nyenskanstomten år 2009.
Bild: Yle/Anders Mård

Ryska myndigheter har gett det statliga bolaget Gazprom grönt ljus för ett storbygge på en omstridd tomt i S:t Petersburg. Projektet hotar ödelägga spåren efter den svenska fästningen Nyenskans från 1600-talet.

En grupp lokala kulturhistoriker slår larm och vill stoppa projektet.

– Det är inte så mycket en strid mot Gazproms kommersiella intressen som en kamp mot kulturministeriets ointresse att bevara det här unika arvet, säger Aleksandr Kononov, vice ordförande för Allryska samfundet för bevarande av kulturhistoria.

– Ifall vi tillåter bygget förlorar vi det här minnesmärket för alltid, säger Michail Miltjik, direktör för förbundet för statliga kulturhistoriska experter. Den här tomten är det enda stället i staden som kan berätta om epoken före staden Petersburg.

Den omstridda tomten ligger strax utanför S:t Petersburgs centrum, mittemot katedralen Smolnyj där floden Ochta rinner ut i Nevan.

Nyenskans i S:t Petersburg på en karta.
Bildtext Nyenskans strax utanför S:t Petersburgs centrum.
Bild: Yle/Google

På samma udde låg här på 1600-talet den svenska fästningen Nyenskans och staden Nyen.

Ochta berör Norden

– Det handlar inte om några enstaka fragment, utan om tre olika fästningar från olika tidsperioder som fanns på udden, förklarar Petr Sorokin, ledande arkeolog vid den slavisk-finska avdelningen vid Vetenskapsakademin i S:t Petersburg.

Sorokin ledde de arkeologiska utgrävningarna på tomten när de utfördes för över tio år sedan. Då planerade Gazprom att bygga en 400 meter hög skyskrapa på området.

Efter stora protester tvingades bolaget tänka om. Skyskrapan byggs nu vid Finska viken strax nordväst om staden i stället.

– Tomten vid Ochta är en kulturhistoria som tillhör hela världen, betonar Sorokin. Vi har här en unik möjlighet att studera inte enbart det gamla Ryssland, utan också utvecklingen i hela nordvästra Europa.

Gazproms planerade bygge i S:t Petersburg.
Bildtext Gazproms planerade storbygge.
Bild: Gazprom

Gazprom planerar nu bygga ett stort köpcentrum med kontorslokaler på tomten, samt en liten park.

Motståndarna kräver att staten istället bygger ett modernt allryskt arkeologiskt museum på området.

Lokala kulturhistoriska organisationer har överklagat byggrätten.

Gazproms planerade bygge i S:t Petersburg.
Bildtext Gazprom har storslagna planer.
Bild: Gazprom

Hittills anser det ryska kulturministeriet att det inte finns några behov att skydda tomten. Senast var Högsta domstolen av samma åsikt.

I dagens Ryssland florerar på officiellt håll en allt mer populär historieskrivning om att staden Petersburg byggdes på öde mark som saknar förhistoria.

Tre unika fort

De arkeologiska utgrävningarna för tio år sedan hittade rester av en stenåldersbosättning: fiskeredskap, stenvapen, keramik och smycken av bärnsten.

– Det finns inga andra fynd från den neolitiska perioden i det här området, betonar Sorokin.

Arkeologerna hittade också rester efter tre olika medeltida fästningar.

Nyenskans finns i två versioner: en sexkantig fästning från början av 1600-talet och en senare med fem bastioner.

Fästningen Landskrona från år 1300 beskrivs i krönikorna som en enkel befästning.

Men utgrävningarna gav en annan bild.

– Vi hittade ett reguljärt fort med rätvinkliga former och vallgravar, berättar Sorokin.

Landskrona var ett mäktigt projekt som krävde ett stort arbetslag. Till ytan var det omkring 12 000 kvadratmeter.

– På den tiden var det här ett enormt bygge, till och med större än den första versionen av slottet i Viborg som byggdes 1293, förklarar Sorokin.

Utgrävningar vid Nyenskans i Sankt Petersburg.
Bildtext Bild från utgrävningarna som utfördes 2009.
Bild: Yle/Anders Mård

Man hittade dessutom en vallgrav från en fästning före Landskrona, ett fort som inte nämns i skrifterna.

– Det är inte uteslutet att det tillhörde Novgorod som kontrollerade trafiken på Neva vid den här tiden, förklarar Sorokin.

Nevans lås

Landskrona var Sveriges första försök att utestänga ryssarna från Östersjön. Fortet kunde hållas bara ett år innan det förstördes av ryska styrkor.

År 1611 gjordes ett nytt försök med att kontrollera handeln när fästningen Nyenskans byggdes. Småningom växte även handelsstaden Nyen upp utanför skansens murar.

Nyen var en av de största städerna i det svenska rikets östra del. I slutet av 1600-talet hade den 2 000 invånare. Handeln tog aldrig fart då den inte fick det militära stöd som det utsatta läget krävde.

I april 1703 kapitulerade fästningen inför Peter den stores ryska här. Skansen revs och stenarna flyttades till en plats närmare flodens mynning där tsaren grundade en egen stad, S:t Petersburg.

Diskussion om artikeln