Putin behöver inte dina sparpengar
Krig är både dyrt och dumt. Det är möjligen en banal insikt att servera så här en måndagsmorgon, men ämnet har tyvärr kommit upp på sistone.
När Vladimir Putin bunkrat upp med missiler, stridsfordon och över 100 000 soldater vid ukrainska gränsen är det inte bara en militär storsatsning utan också en finansiell. Bara borsjtj- och bensinkostnaderna för denna vinteroffensiv lär dra iväg.
Ryssland spenderade motsvarande 560 miljarder kronor på försvaret 2021, enligt forskningsinstitutet Sipri. Det är i pengar räknat mindre än en tiondel så mycket som USA, men i förhållande till landets BNP lägger ryssarna mer på militären än amerikanerna: 4,3 procent.
Var kommer dessa pengar ifrån? En ledtråd damp ned i slutet av förra året. Då meddelade olje- och gasjätten Gazprom att det skulle bli rekordresultat för 2021 och en jätteutdelning på hela 128 miljarder kronor. Hälften av pengarna går rakt ned i fickorna på ryska staten som äger drygt 50 procent av bolaget. Gazprom, som styrs av Alexey Miller, en lojal kompis till Putin, är inte bara en kassako för Kreml utan också ett maktinstrument.
Bolaget kan få Europa att frysa genom att strypa sina gasleveranser. Nyligen tog Gazprom även över Rysslands största sociala-mediebolag. Ny vd blev sonen till en av Putins närmaste medarbetare, onekligen ett smidigt upplägg för en president som vill ha full kontroll över propagandan.
Gazprom är det inte det enda företag som indirekt bidrar till den ryska militärbudgeten. Landets största banker Sberbank och VTB ägs till mer än hälften av staten och gjorde en sammanlagd vinst på 180 miljarder kronor 2021. Bolagen, som brukar beskrivas som Kremls husbanker står på USA:s sanktionslista sedan 2014.
Bland dem som sponsrar verksamheten: över fem miljoner svenskar. Så många kunder har Sjunde Ap-fonden som äger aktier i Sberbank och VTB för totalt cirka 800 miljoner kronor. Det är inte osannolikt att några av de svenska militärer som just nu laddar sina vapen med skarp ammunition för att mota ryssen i grind omedvetet är ägarkollegor med Vladimir Putin.
Tills för ett par år sedan ägde flera Ap-fonder aktier i Gazprom, men de innehaven har avvecklats eftersom bolaget inte anses så fräscht i klimatsammanhang.
Att göra reklam för sina värderingar genom vilka aktier man köper har blivit en självklarhet.
Många fonder, både privata och statliga, väljer av detta skäl bort tobak, spel och vapen-bolag. I ägarlistan för svenska Saab, som levererar Gripen-plan till försvaret, lyser de stora förvaltarna med sin frånvaro.
AP7 har 93 bolag på sin ”svarta lista”. Ett exempel är franska biltillverkaren Renault som exkluderats på grund av bolagets kränkningar av arbetstagares rättigheter i Turkiet. Men Sberbank, som skulle kunna beskrivas med orden: ”finansierar hot mot Sveriges frihet och säkerhet” är tydligen okej.
Samtidigt som Ap-fonderna lämnat Gazprom är bolaget (liksom Sberbank) ett av de tyngsta innehaven i Rysslandsfonder från fondbolagen Nordea, Carnegie och East Capital. I det sistnämnda medger förvaltaren Peter Elam Håkansson i ett videoklipp på hemsidan att fonden investerar i företag “som normalt kanske inte förknippas med hållbarhet. Men vi har valt att se det som en möjlighet till påverkansarbete”.
I ambitionsnivå blir betyget A+.
”Herr president, jag har en Peter från Schvedskij i luren, han säger att det vore toppen om du höll dig borta från Gotland. Ska jag koppla in honom eller säga att du sitter i möte?”.
Om det verkligen blir krig finns det kanske anledning för en del att se över sina innehav på ryska börsen. Men för en gångs skull inte av privatekonomiska skäl, utan helt andra.